En anstÀllds erfarenheter av arbetet pÄverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dÄliga erfarenheter sÀnker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en kÀnslomÀssig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  MÀnniskor som kÀnner starkt för sitt arbete uppvisar ocksÄ mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism Àr en negativ  attityd mot det anstÀllande företaget. Syftet med arbetet Àr att belysa förhÄllandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anstÀllningstid pÄverkar dessa.

Denna C-uppsats i sociologi avser att beskriva och analysera hur familjeÄterföreningsprocessen har upplevts via Röda Korsets kunder. Anledningen till att denna C-uppsats kom att handla om familjeÄterförening var för att det Àr ett Àmne som Àr oerhört intressant och angelÀget. Dessutom kÀnns det vÀldigt aktuellt dÄ det Àr under utredning att nya lagförslag gÀllande Äterförening av familjer som har flyttat till Sverige pÄgÄr. Statsminister Fredrik Reinfeldt och migrationsminister Tobias Billström anser att det ska införas försörjningskrav som ett levnadsvillkor för att anhöriga ska fÄ invandra till Sverige. Bakgrunden till detta examensarbete startade med att Röda Korset ville göra en analys bland de personer som fÄtt hjÀlp med efterforskning och familjeÄterförening via Röda Korset.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjÀlp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkÀt som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens pÄ 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkÀten fick respondenterna ta stÀllning till pÄstÄenden rörande sin organisation och sin nÀrmaste chef. Resultatet visade att ju lÀgre continuance commitment Àr gentemot nÀrmaste chef, desto högre Àr affective commitment gentemot organisationen.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som leder till kunskapsflykt och vilka metoder svenska företag som Àr verksamma i Kina kan anvÀnda sig av för att öka organizational commitment. Metod: Uppsatsen har en abduktiv ansats och ett företagsekonomiskt perspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer utförda med representanter för svenska företag som verkar i Kina samt en expertintervju. Vidare utgÄr studien frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar, framförallt inom teoriomrÄdena organizational commitment och kultur. Resultat: Undersökningen resulterar i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt Svenska Röda Korset bidrog till uppbyggnaden av sjukvÄrden i Norrbotten mellan Ären 1922- 27. Undersökningen har omfattat de omrÄden, inom vilka Röda Korset bedrev sin verksamhet, den kontinuitet med vilken arbetsinsatserna genomfördes samt de tÀnkbara förklaringar som kan ligga till grund för Röda Korsarbetarnas engagemang. Vidare har samarbetet mellan Röda Korset, Norrbottens lÀns landsting och de berörda kommunerna granskats. Studien har Àgt rum genom en kvalitativ analys av de ÄrsberÀttelser som Norrbottensdistriktet av Svenska Röda Korset gav ut efter varje verksamhetsÄr. Vid undersökningen framtrÀdde sÀrskilt den verksamhet som Röda Korset bedrev i form av sjukhÀrbÀrgen pÄ mindre orter samt de initiativ som togs till förbÀttrade sjuktransporter, av vilka ambulansflyget blev det mest kÀnda.

I denna uppsats undersöker vi ifall det Àr möjligt för en icke- vinstsyftande organisation att anvÀnda sig av utvalda strategimodeller som anvÀnds inom ett vinstsyftande företag. I vÄr uppsats har vi valt att undersöka Röda Korset genom en kvalitativ fallstudie. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med representanter frÄn Röda Korset samt internt material frÄn Röda Korset Sverige. SekundÀrdatan bestÄr av facklitteratur, artiklar om ideella organisationer och dess strategi samt forskarrapporter. Utöver detta har vi anvÀnt oss av diverse metodlitteratur.

Dagens organisationer verkar pÄ en marknad prÀglad av hÄrd konkurrens om sÄvÀl marknadsandelar som kompetent personal. Detta stÀller krav pÄ kostnadseffektivitet samt lojala och engagerade medarbetare. Ett fenomen som visat sig kunna bidra till just detta Àr commitment, som beskriver den anstÀlldes bindning till organisationen. Individens vÀrderingar i förhÄllande till commitment Àr delvis outforskat. Individualism Àr ett ramverk av vÀrderingar som bland annat beskriver individers relation och identifikation med grupper.

Previous research has shown that there is a relationship between trust and organizational commitment. Our research questions were if the three trust-variables ability, benevolence and integrity predict organizational commitment differently. Further we examined if the length of employment affected the relationship between benevolence and organizational commitment. Due to the fact that past studies has shown that benevolence develop during a longer period of time than do the other trust-variables. We made a survey using questionnaires (n=50) in a ?caretaking facility? and using a multiple regression analysis we found that ability was a significant predictor (p=0.032) for organizational commitment.

I denna uppsats analyseras Ätta artiklar publicerade av fyra stora, svenska dagstidningar. Syftet med analysen Àr att analysera vÀlgörenhetsorganisationen Röda Korsets kriskommunikationsstrategier under organisationskrisen dÀr styrelseordförande Bengt Westerbergs arvode Àr i nyhetsmediernas fokus. De frÄgor som uppsatsen besvarar Àr: Hur framstÀlls Röda Korset i dagspressens rapportering om Bengt Westerbergs arvode? Hur tycks Röda Korsets instÀllning, i artiklarna, till krisen vara? AnvÀnder organisationen sig av nÄgon kriskommunikationsstrategi? I analysen av artiklarna anvÀnds van Djiks kritiska diskursanalys som analysmetod. De teorier som resultatet sen kopplas till Àr teorier om organisationskriser och kriskommunikationsstrategier, det vill sÀga apologia, mediedrevet och dess egenskaper samt diskursteori.

Antalet frivilliga ökar alltmer och dÀrmed stÀlls det alltfler krav pÄ frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförstÄelse Àr att ledare inom ideella organisationer ska vÀrna om de frivilliga, motivera, ?hÄlla lÄgan uppe? och stödja ?eldsjÀlarna?. DÄ det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset gÄr tillvÀga för att leda frivilliga, Àr syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingÄr i organisationen och hur ledarna ser pÄ sitt ledarskap.

Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen pÄverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontÀrer pÄ mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrÄn en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, dÀr vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vÄrt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrÄn Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstÀrka vÄr analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men Àven till Haski-Leventhal och Cnaans studie. Resultatet av vÄr studie visade att Röda Korset som organisation och dess vÀrderingar pÄverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap Àr ett grundlÀggande motiv för att volontÀrerna ska engagera sig inom Röda Korset..

Teorin om Leader- Member Exchange antar att en chef differentierar mellan olika anstÀllda i arbetsgruppen, vilket dÀrav kan kÀnnas av i arbetsplatsomgivningen. Ett högt utbytesförhÄllande med chefen har visat sig fÄ betydande konsekvenser inom en organisation. UtifrÄn det kan det vara viktigt att chefen upplevs som jÀmlik. Denna studie undersökte hur chefen brukar differentiera förhÄllningssÀtt gentemot olika anstÀllda samt om chefen uppfattas som jÀmlik, detta för att utröna vilken pÄverkan det har pÄ commitment till organisationen, och till arbetsgruppen. Beroende pÄ om avdelningscheferna skiljer sig Ät betrÀffande uppfattad jÀmlikhet undersöktes om anstÀlldas commitment skiljer sig Ät mellan avdelningarna.

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra Àldres ensamhet med hjÀlp av frivilliga besökare. Efter förfrÄgan frÄn Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvÀrdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrÄn den frivillige besökarens perspektiv, utvÀrdera vÀrdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns sÀrskilda boende. För att fÄ svar pÄ frÄgan utifrÄn besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjÀlp av semistrukturerade frÄgor. Det som framkom visade att besökarna kÀnde sig behövda.

Antalet frivilliga ökar alltmer och dÀrmed stÀlls det alltfler krav pÄ frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförstÄelse Àr att ledare inom ideella organisationer ska vÀrna om de frivilliga, motivera, ?hÄlla lÄgan uppe? och stödja ?eldsjÀlarna?. DÄ det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset gÄr tillvÀga för att leda frivilliga, Àr syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingÄr i organisationen och hur ledarna ser pÄ sitt ledarskap.